Venesuelada on mıñnan astam adam el prezidenti Nikolas Maduronıñ biligine qarsı ereuilge şıqtı.
Karakas ortalığına jinalğan narazı top bilikte jaña reforma jasap, merziminen tıs saylaudıñ ötuin talap etti. Ereuilge Venesueladağı oppoziciya basşısı Huan Guaydo da qatıstı. Guaydo öz sözinde: «Maduro elde diktatorlıq bilik ornattı. Halıq narazı, äleumettik jağday tömen. Aldağı uaqıtta bilik basına oppoziciyalıq top kelse, diktatorlıq jüyeni tübegeyli joyadı», – dedi.
Ayta keteyik, AQŞ pen basqa da köptegen elder Nikolas Maduronı memlekettiñ zañdı basşısı dep sanamaydı. Europarlament jäne özge de memleketter ötken aptada özin prezident mindetin atqaruşı dep jariyalağan Venesuela oppoziciyalıq Parlamentiniñ köşbasşısı (Wlttıq assambleya) Huan Guaydonı eldiñ ligitimdi basşısı retinde tanıdı. Al Resey jäne Qıtay «diktator basşı» atanğan Maudroğa qoldau bildirdi.

















Ormuz dağdarısı: AQŞ pen Iran arasındağı uaqıtşa bitim nege tez bwzıldı?
Erejesiz älem: Jahandıq wltşıldıq pen resurstar soğısı
Ormuz dağdarısı jäne köppolyarlı älemniñ tuuı: «Qırği qabaq soğıstan» da qauipti jaña teketires
Iran äskeri elitasınıñ joyıluı: soğıstıñ jaña kezeñi
Hameneiden keyingi Iran: bilik tranziti men soğıs köleñkesindegi el
Irandağı soğıs örti: geosayasi dağdarıstıñ jaña kezeñi